Stort att våga bryta tystnaden

Breaking the silence Foto: Gunnar Stenbäck
                     Michael Manekin  

Det krävs mycket mod att som löjtnant i den Israeliska armén bryta med försvaret och engagera sig i en organisation, som arbetar för mänskliga rättigheter och för en rättvis fred i landet. Michael Manekin är en av dem, som gjort det och som nu engagerar sig i organisationen ”Breaking the Silence”  (www.shovrimshtika.org/index_e.asp), som funnits sedan 2004. Under ett par timmar fick vi idag lyssna till Michael, som berättade för oss hur det israeliska försvaret är uppbyggt och hur de tränas att arbeta bl.a. på de ockuperade områdena. Han berättade att försvaret tränas för krig, inte för att administrera ockuperade områden. Männen gör tre års värnplikt och kvinnorna två år. Det är alltså ungdomar, som svarar för militärens närvaro på Västbanken och de är inte alls tränade för många av de situationer de möter. Därför är många väldigt rädda och nervösa i mötet med palestinier. Kanske inte så konstigt att en soldat vid en checkpoint sa till en av följeslagarna: ”Det är så skönt när ni är här. Det blir lugnare då”.

Ja, ockupationen skadar verkligen både palestinier och israeler. Många israeliska soldater bär liksom palestinierna på svåra trauman och flyr därför ofta landet efter avslutad militärtjänst, för att söka ”lyckan” i Indien eller något annat land , där det lätt går att få fatt i droger.


Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare. Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig ([email protected]) och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd: Joanna Lilja ([email protected]) eller Johanna Wassholm ([email protected]).



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0