En skola för nya möjligheter!



En gång har jag varit här tidigare. Då, på 1970-talet, var skolan den enda skolan på Västbanken för epileptiska barn. Idag är det en skola för barn med dyslexi och koncentrationssvårigheter, även det den enda på Västbanken.

  Foto: Gunnar Stenbäck
Vik. rektorn Nadira

Kerstin och Curt Bjerhagen tar emot mig vid grinden till skolan. Kerstin fungerar som platschef på SIRA-skolan1)  i Beit Jala2). Vikarierande rektorn Nadira möter också upp.
När vi kommer in i skolan möts vi av livliga och glada barn med orden Ahlan Wa-Sahlan, välkommen! Här får sjuttio barn i åldrarna 5-17 år undervisning av tolv palestinska lärare, alla utom en kristna. Barnen kommer från hela Betlehemsområdet,  trettioåtta av dem är muslimer, resten kristna, och de kommer från alla samhällsklasser. En del barn kommer från flyktinglägren i Betlehem, andra kommer från lite mer välbärgade familjer. Men ingen skall behöva bli nekad p.g.a. att man inte har råd. Det finns fonder, som då går in och tar åtminstone en del av kostnaden.
Skolan har också en filial i Jeriko med 21 barn, där de fyra lärarna liksom alla barnen är muslimer.
Målet med undervisningen är att hjälpa eleverna att komma över sina svårigheter och att bygga upp deras självförtroende så att de om möjligt skall kunna återvända till sina ordinarie skolor. I nära samarbete med Betlehems universitet försöker skolan också vara en utbildningsresurs för andra vanliga skolor i området när det gäller att möta barn med speciella behov.
I den palestinska administrationens statliga skolor tvingas man klumpa ihop c:a femtio elever i varje klass. Här på skolan får barnen arbeta i små grupper utifrån individuella mål, med svensk pedagogik som förebild. Det säger sig självt att ett barn med koncentrationssvårigheter har svårt att finna sig till rätta i klasser med femtio barn. På SIRA-skolan får barnen den lugna miljö som de så väl behöver.
  Foto: Gunnar Stenbäck
Emils bibliotek

Vi kommer till ett rum där det står ”Emil’s Library”, Emils bibliotek. Emil var en pojke 9 år gammal, som under andra intifadan3)  hemma i Sverige på TV såg hur palestinska barn led av stridigheterna. Särskilt en kväll pratade han mycket med sina föräldrar om dessa barn. Natten efter brann deras hus och Emil omkom i lågorna. Till minne av Emil startade föräldrarna en minnesfond för barn i Betlehem. För fyra år sedan dog Emils pappa hastigt och i samband med hans begravning kom det in ytterligare pengar till Emils fond. När Emils mamma så småningom orkade ordnade hon ett stort lotteri med skänkta vinster och ytterligare dryga 40.000 kr kom in till fonden. Emils hårt drabbade mamma förlorade därefter sin mamma. Och som vid de tidigare dödsfallen i familjen flöt ytterligare medel in till fonden.
 Alla dessa tragiska händelser har lett till att man nu på SIRA-skolan har fått ett mycket fint och ändamålsenligt bibliotek, ”Emils bibliotek”, där barnen kan finna en lugn läsmiljö.  
  Foto: Gunnar Stenbäck
Rast vid SIRA-skolan

En skola av denna typ lyfter upp det barn, som annars lätt blir lämnat utanför, och ger honom eller henne tillbaka mänsklig värdighet och ökat självförtroende för en ny möjlig framtid i ett omöjligt land.

 

 



 

1) SIRA= Swedish  International  Relief  Association. Se http://www.sira.se/Default.php?page_cat=1
2) Beit Jala är en av trillingstäderna Betlehem, Beit Sahour och Beit Jala, som vuxit in i varandra.
3)
Det andra palestinska upproret, även kallat Al-Aqsa intifadan, inleddes efter den israeliske oppositionsledaren Ariel Sharons besök på Tempelberget, där Al-Aqsa-moskén och Klippdomen ligger (heliga platser för judar och muslimer) den 28 September 2000.

 

 

Jag befinner mig i Israel och Palestina som ekumenisk följeslagare på uppdrag av Sveriges Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI). De synpunkter/reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av mina uppdragsgivare.
Om du vill publicera hela eller delar av denna artikel eller sprida den vidare, var vänlig kontakta mig; gunnar.stenback@telia.com, och/eller någon av de ansvariga på Sveriges Kristna Råd; Joanna Lilja (
joanna.lilja@skr.org) eller Johanna Wassholm (johanna.wassholm@skr.org).

 

 "Genom EAPPI befinner sig människor från olika delar av världen i Israel och Palestina för att stödja de som arbetar för en rättvis fred"                  
Kyrkornas Världsråd driver det internationella projektet: Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel (EAPPI). Initiativet har tagits efter en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Programmet syftar till att genom internationell närvaro försöka dämpa våldet, ge hopp om att en fredlig lösning är möjlig, främja respekten för folkrätten och höja omvärldens medvetenhet om vad som sker. Kring den svenska insatsen i projektet, kallad SEAPPI, har ett tiotal kyrkor och kyrkorelaterade organisationer gått samman med Sveriges Kristna Råd som huvudman.

 


Kommentarer
Postat av: G. Tikotzinsky

Varför är det så viktigt att räkna hur många lärare och elever bekänner sig till den ena eller andra religionen? Är inte muslimer och kristna likvärdiga som människor?



Tempelberget bör skrivas med stor bokstav, precis som Al-Aqsa och Klippdomen.

2010-02-25 @ 20:27:02
URL: http://www.al-hamatzav.org
Postat av: Gunnar Stenbäck

Eftersom det är en kristen skola så kan det vara intressant att berätta att den är öppen även för muslimer, eftersom varje människa enligt kristen människosyn är lika mycket värd. Tyvärr är det uppenbarligen inte alla i detta märkliga land som anser det. Det hör t.ex. till undantagen att palestinska barn i Israel får gå i samma skola som de judiska barnen.

2010-02-25 @ 21:20:05
Postat av: G. Tikotzinsky

Vad gäller de kristna skolorna i Judeen och Samarien, så är ju frågan var har alla kristna tagit vägen, eftersom skolorna uppenbarligen inte kan fyllas med kristna barn? Kan det vara så att den kristna befolkningen minskar i PA liksom i Iraq och Syrien, i motsats till Israel där den ökar?



Israel är multi-etniskt, och officiellt ett tvåspråkigt land - hebreiska och arabiska. Liksom i många andra multi-etniska länder så har minoriteten rätt till skolundervisning på sitt eget språk. De arabisk-talande föräldrarna väljer själva att sätta sina barn i arabisk-talande skolor. Många muslimer föredrar också att barnen går i en skola med muslimsk inriktning. De judiska barnen kan välja mellan sekulära och religiösa skolor, eller yeshivot. Allt för att barnen skall få den undervisning föräldrarna önskar. Mellanöstern har mycket starka etniska identiteter - jämför Libanon. Eller jämför Israel, där drusiska och muslimska barn inte heller går i samma skolor trots att båda är arabisktalande.



Det israeliska systemet är mycket snarlikt det kanadensiska. Där är det mycket ovanligt att fransk-talande och engelsk-talande barn går i samma skola. Utöver språkskillnaderna, så är de fransk-talande skolorna katolska vilket knappast passar den icke-katolska engelsktalande gruppen.



Både Israel och Kanada, liksom de flesta andra multi-etniska länder har få blandade städer. De olika etniska grupperna bor i geografiska enklaver, vilket gör skolintegration ännu svårare.



Vad gäller "palestinska" och "judiska:" Israeliska araber föredrar att kalla sig just israeliska araber eller israeliska muslimer eller grekiska (de grekisk-ortodoxa kristna), men mycket sällan "palestinier". De få som använder ordet "palestinier" om sig själva är den obetydliga minoriteten som har irredentistiska eller separatiska avsikter. Ordet palestinier användes historiskt om judar som bodde i det britiska mandatet. Det är först efter 1967 som termen palestinier har fått sin moderna betydelse.

2010-02-26 @ 00:24:24
URL: http://www.al-hamatzav.org
Postat av: Gunnar Stenbäck

Din kommentar visar med all tydlighet varför det kan vara bra att visa på att muslimska barn också är välkomna till en kristen skola och att de också vill göra det.

2010-02-26 @ 19:15:38
Postat av: G. Tikotzinsky

Jag skulle tro att grundorsaken är att de privata och fonderade (endowed på engelska) kristna skolorna erbjuder bättre utbildning för barnen än de muslimska. I Israel är nivåskillnaden uppenbarligen inte tillräckligt markant för att de muslimska föräldrarna skall sätta barnen i en judisk hebreisk-språkig skola.



Det finns också missions-aspekten. Kristendomen är en missionerande religion. Kristna har i alla tider använt skolor mer eller mindre öppet som ett instrument i sin missionsverksamhet. Att kristna skolor är öppna för icke-kristna barn är inget speciellt uppseendeväckande. Den verkliga frågan är om kristna barn går i muslimska skolor. Har du stött på några sådana barn?



Frågan om vart alla de kristna barnen tog vägen kvarstår.

2010-02-26 @ 20:21:01
URL: http://www.al-hamatzav.org
Postat av: Dessa mina minsta bröder

Återigen ett bra reportage Gunnar

2010-02-27 @ 08:56:57
URL: http://dessaminaminstabroder.blogspot.com/
Postat av: Anonym

Visst ska man kunna läsa andras bloggar kritiskt men "G. Tikotzinsky" du tar verkligen priset! Tröttsamt att läsa att du kritiserar precis allt...som om du verkligen letar fel! Dessutom har du ju inte alltid så kloka kommentarer..."Göran Persson, Sveriges kung..." skrev du 19/2... Han har aldrig varit kung i Sverige!!

Jag kommer inte att gå in en debatt vill bara be om lite vett på kommentarerna här. Mvh Karin

2010-03-02 @ 11:22:22
Postat av: G. Tikotzinsky

Karin,



Göran Persson var kung i Sverige lika mycket som Olmert var president i Israel. Om det inte har så stor betydelse om Olmert var statsminister eller president, då kan det väl inte heller ha så stor betydelse vilket ämbete Göran Persson hade.

2010-04-07 @ 14:01:09
URL: http://www.al-hamatzav.org

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0